Leif Blomqvist vänder på slöjdundervisningen. På sin blogg lägger han ut instruktionsfilmer och sparar på så sätt värdefull lektionstid. Det kallas The flipped classroom.
Målar mer. Ett noshörningshuvud får sina färger.Foto: Anna SiggeSärlaskolan i Borås ligger fem minuters gångväg från stationen. Byggnaden har med åren blivit lätt bedagad, men har charmen i behåll. På fasaden sitter ljusgul mosaik och inuti är båtkänslan stark, på typiskt funkisvis. Här går cirka 350 elever med skiftande bakgrund.
Leif Blomqvist har slöjdsalen i ett hus intill, där de 16 arbetsbänkarna står i fyragrupper. Ovanför tavlan sitter en blåmålad brädbit med texten »Never stop dreaming«. Eleverna droppar in och de flesta har med sig en bärbar dator, en del i Borås stads en–till–en-satsning.
– Då kör vi igång, säger Leif Blomqvist och nästan alla vet redan vad de ska göra.
Hanna Sandell riggar upp datorn och kollar på instruktionsfilmen. För vilken gång i ordningen vet hon inte, hon har tittat på den hemifrån också.
– Jag vet ungefär hur jag ska göra. Jag limmar ihop det här först, säger hon och visar upp några smala furu- och mahognybitar.
Hon förklarar att de ihoplimmade bitarna sedan ska kapas på tvären för att sedan limmas ihop en gång till. Så blir det ett rutmönster som så småningom ska bli ett schackbräde.
Men det går inte helt på räls. Brädbitarna har inte samma kvalitet som på instruktionsfilmen.
– Leifs bräder var bättre än mina. Jag måste fylla i märkena och småhålen i brädorna, säger Hanna Sandell och ser fundersam ut.
Leif Blomqvist har under en och en halv månads tid spelat in ett tjugotal instruktionsfilmer till sina elever. Det började med att han filmade när en av hans elever gjorde en nyckelring. När han tittade på den såg han att den killen hade kunskaper som han inte sett. »Man borde filma alla elever«, tänkte han.
– Men sen ångrade jag mig, det kan lätt bli för kontrollerande. Så jag började filma mig själv i stället.
Metoden kallas det omvända klassrummet, eller the flipped classroom, och handlar om att spela in några minuter långa genomgångar, som eleverna sedan tittar på hemma i sin egen dator. Leif Blomqvist tycker att det sparar lektionstid, eleverna är förberedda när de kommer och har tänkt ut redan hemma vad de vill göra. På så sätt kan de sätta igång och jobba direkt och slipper lyssna till en genomgång, som kanske ändå inte fastnar. Filmerna lägger han på sin blogg. Allt har han inte spelat in själv, han använder även andra filmer som ligger på Youtube.
Leif Blomqvist påpekar att han har gjort en egen variant av det flippade klassrummet, som annars mest använts av lärare i teoretiska ämnen.
– Jag använder hellre ordet instruktionsfilmer i stället för det omvända klassrummet. När det uppstår ett problem i klassrummet så spelar jag in en liten film om det, berättar han.
Foto: Anna SiggeInstruktionsfilmerna handlar exempelvis om att såga, borra och hyvla, men också om hur och till vad man kan använda en maskinkontursåg. Det sistnämnda klippet börjar med en rivig låt med blås, som kan få vem som helst att vilja prova på att såga figurer. På bloggen ligger också länkar till Lgr 11 och kunskapskraven. Och för den extra intresserade går det att läsa om slöjdhistoria och få lite inspiration i en idébank. De elever som går i nian får en uppgift att själva spela in en instruktionsfilm, där de visar något moment. Detta bedöms sedan av Leif Blomqvist.
Gruppen som nu har slöjd går i sjuan och är Leif Blomqvists mentorselever. De har bara haft träslöjd i fyra veckor. Abdelrahman Saidi ska göra ett fotbollsspel av spånskivor. Leif Blomqvist förklarar att bitarna lätt går sönder om de är för smala. Han bryter en brädbit, men när han ser glimten i ögonen på killen framför sig, säger han snabbt att »du får inte göra så med din«! Alla spelare ska få plats på fotbollsplanen och Abdelrahman Saidi argumenterar för att lösa problemet på sitt sätt. Leif Blomqvist pekar och visar:
– Titta här! Här får du inte plats med mer än ett par spelare. Där kan du sätta du målvakten.
När Leif Blomqvist förklarar vidare tar han den blåa baksidan på ett slip-papper till hjälp. Man tager vad man haver, även i en datoriserad värld.
Efter varje lektion fyller eleverna i en loggbok med reflektioner om hur det gick under arbetspasset och vad de lärt sig. Efter det ger Leif Blomqvist kommentarer till var och en, med tips om länkar som visar hur de kan gå vidare. På så sätt kan han individualisera undervisningen.
– Mitt utvecklingsområde är att kunna ta hand om alla elever. Jag har gjort det här för att kunna hjälpa fler elever, för att kunna ha andra samtal med dem. Man kommer ett steg längre, säger Leif Blomqvist.
Leif Blomqvist är med i en Facebookgrupp för lärare som »flippar« i sina klassrum. I dag har den 1 863 medlemmar. Där kan han diskutera med andra som jobbar på liknande sätt och få idéer och bekräftelse.
Några pennor far genom luften, så som det alltid gjort igenom skolhistorien. Men läget är under kontroll. En kille säger att han har ångrat sig och vill göra något annat. Leif Blomqvist kontrar snabbt och bestämt:
– Om du överger din idé, så vill jag veta varför i din loggbok sedan.
På väggarna sitter vita A4-papper med rubriker som Verktygskunskap och Svarva en skål. Under rubriken sitter en QR-kod, en slags streckkod. Om man håller upp sin smarta telefon mot den, så kommer man in på Leif Blomqvists blogg och vidare till den rubrik som QR-koden länkar till.
– Det här har jag som en extra hjälp, för den som har en smart telefon. Men jag är noga med att detta bara är ett komplement. De som inte har en ska inte hamna i ett sämre läge, säger han.
Finns det något som är negativt med undervisningsformen?
– Ja, kanske att jag tror på detta så fullt ut. En nackdel är kanske att ungdomarna får mer datatid, och det behöver de inte. Men å andra sidan får de mer slöjdtid också, genom att de tittar på filmerna hemma.
Text: Ulla M Andersson
Det flippade klassrummet:
- En pedagogisk metod som växte fram i USA under 1990-talet. Kallas också Det omvända klassrummet eller The flipped classroom. Från början användes metoden mest i matematik och NO-ämnen
- Eleverna förbereder sig hemma inför lektionen genom att titta på korta filmer med genomgångar som läraren har spelat in med hjälp av exempelvis en smartphone eller surfplatta.
- När eleverna kommer till klassrummet används tiden till att diskutera, labba eller arbeta i grupp. Metoden sparar tid eftersom eleverna själva styr hur många gånger de behöver se filmen.
- Läs mer: http://kilskrift.blogspot.se/p/din-nyborjarguide-till-att-flippa.html
Leif Blomqvists blogg
sarlaslojd.wordpress.com
sarlaslojd.wordpress.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar