lördag, april 13, 2013

Missa inte de blyga barnen

Lärarnas nyheter

Från Fritidspedagogen 2013-04-10 12:19
Att vara blyg behöver inte vara ett problem, men för en del barn kan det leda till oro och ångest. Barnpsykologen Malin Gren Landell tipsar om sätt att hjälpa sådana barn.

Illustration: Moa Hoff
Svara. Det kan vara svårt för barn att klä sina känslor i ord.
Malin Gren Landell är barnpsykolog vid Universitetssjukhuset i Linköping och författare till boken Blyga och ängsliga barn som är tänkt som stöd för dem som arbetar med barn i förskola, skola och fritidshem.
– En del barn lider av sin blyghet, andra inte. Och man kan känna sig blyg utan att det syns utanpå. Problemet är att de tysta och blyga barnen inte får den hjälp och uppmärksamhet som de behöver, vi missar dem ofta. Därför kan man inför barngruppen lyfta fram något som är bra hos den blyga. Det ska också vara okej att bara få vara tyst, alla måste inte stå på scen, säger Malin Gren Landell.
För ängsliga barn är det ofta svårt med det som är okänt. Fritidshemmet har här en viktig funktion, till exempel på morgonen. Då är fritidshemmet en brygga över till skolan och kan förbereda barnet inför dagen. Pedagogerna kan berätta vad som ska hända på dagen, var man kan sitta och vilka det är som ska jobba just i dag.
Fritidspedagogens uppgift kan också vara att observera och samarbeta med andra lärare och föräldrar. Viktigt är att läsa på om vad som kan vara tecken på oro och ångest. Så får man vägledning och kan känna sig stolt över att ha gjort något av stor betydelse för ett enskilt barn.
Ibland är det svårt för barn att klä sina känslor i ord. De kan anpassa sina svar efter vad de tror att den vuxne vill höra. Därför är det viktigt hur man frågar, poängterar Malin Gren Landell, så att man inte har bestämt sig för svaret redan när man frågar.
Finns en misstanke om att ett barn är ängsligt och oroligt, är det bra att fråga om känslor och tankar, det öppnar barnet utan att styra.
– Ett sätt är att säga ”Jag ska ställa lite olika frågor, så får vi se vad som passar in på dig”. Sättet att fråga är viktigt. Ett exempel är: ”Vet du vad jag menar med orolig?” Det är inte säkert att barn vet det. Det är bra att hjälpa dem så att de känner igen sig i frågorna, säger Malin Gren Landell.
Oro smittar ofta av sig, från föräldrar till barn, från personal till barn, men också motsatt väg. Att ett barn står vid sidan av behöver inte vara ett problem, det kan vara ett sätt för henne eller honom att förstå hur saker och ting fungerar i gruppen.
– Barn som betraktar kan vara socialt skickliga, de klampar inte in. Så därför bör man ta reda på om det är man själv som är orolig eller om det är barnet, säger Malin Gren Landell.
Ängslighet och oro kan ta sig flera uttryck. Barn kan tycka att det är svårt att prata om vad de känner, de kanske inte ens är medvetna om att de inte mår bra. Tecken att vara uppmärksam på är koncentrationssvårigheter, ledsenhet, ont i magen eller i huvudet.
Detta kan förstås också vara tecken på andra problem. Ett exempel kan vara att barnet börjar undvika saker som det tidigare har tyckt var roligt. Barnet kan vara utåtagerande, ha ett stort kontrollbehov eller ständigt vilja ställa frågor.
Det finns barn som försöker skaffa sig kontroll genom att kontrollera andra och det som ska ske. Malin Gren Landell kallar dem småpoliser.– Ängsliga barn kan fråga om och om igen och svaren gör dem inte lugnare, de är aldrig nog. Prova med att säga: ”Jag har märkt att när jag svarar på orosfrågorna, så blir du bara lugn en kort stund och sedan måste du fråga igen. Nu prövar vi att jag inte svarar, så får vi se om oron kan gå sin väg och inte störa dig längre”, tipsar Malin Gren Landell.
– Det är barn som vi ibland missar på BUP. Det första att göra är att försöka ta reda på om barnet tycker att det är jobbigt att få uppgifter och om deras oro påverkar andra. Då är det bra om man inte ger dem uppdrag, försök i stället att avlasta dem ansvar, säger hon.
Huvuduppgiften på fritidshemmet är att underlätta för alla barn, även de blyga och ängsliga, att få vara som de är. Dessutom kan man hjälpa till att hitta barn som behöver särskilda insatser.
– När tvångstankar, kontrollbehov eller utåtagerande pågår över tid bör man kontakta skolkuratorn, då behövs professionell hjälp. Men som fritidspedagog går det att göra mycket bara som lyssnare, där är man viktig. Att våga vara en klok och bra vuxen, säger Malin Gren Landell.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...