Film för lärare om barn i behov av stöd, vad och hur kan läraren göra och tänka på

• http://tuben.edu.stockholm.se/play.php?vid=490
• Denna föreläsning hölls i Stockholm i juni 2013. Professor Hehir talade om inkludering för barn i behov av särskilt stöd i vanliga skolor. Han ger en inblick i de speciella barnens vardag och de utmaningar de står inför på ett avväpnande och vänligt sätt. Han visade på hur man som lärare kan gå till väga i klassrummet, vad man kan tänka på för att nå ett gott resultat för alla elever.

TIPS: Lekar på rasten och på gården

Mer ledd verksamhet på rasten säger jag, för att aktivera och inspirera, men främst för att minska mobbningssituationer och fula handlingar som sker i huvudsak på rasterna!

Bestäm en dag eller en tid när en vuxen leder en frivillig lek/ tävling/ jakt/ spel på rasten. 

Det kan ge inspiration till att prova det en annan dag.

Riksidrottsförbundet (RF) i Sverige har gjort några papper med lekar att printa ut för att snabbt starta igång lekar ute!

Hämta material här: http://www.rf.se/Arbetsrum/Idrottiskolan/Infoboxar/Idrottslekar/

Printa ut och gör en mapp!

Kanske en för eleverna och en för lärare?

Tips: När en lärare har haft en lek kan man sätta det pappret i mappen för eleverna!

Elevernas mapp innhåller plastfickor så de kan ta med det ut oberoende av väder

Undervisining med Skype, t.ex. då en elev är sjuk

Artikeln är hämtad från: http://www.skolporten.se/forskning/utveckling/ett-givande-larande-med-skype/

Med hjälp av Skype formade Camilla Björkman och Mia Olsson undervisningen efter elevernas vardag. Entusiastiska elever som lyfte sin kunskapsnivå, blev resultatet av det klass- och ämnesövergripande projektet.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har alltid pratat om att hitta tillvägagångssätt i undervisningen som eleverna kan känna sig hemma i. På vår skola har vi 1:1-datorer. Vi ville få mer användning för dem och fler sätt att kommunicera. Vi ville också arbeta ämnesövergripande. Sedan tidigare visste vi att eleverna använder sig av Skype. Med artikeln vill vi förmedla ett arbetssätt där undervisningen kopplas ihop med elevernas vardag.

Vad handlar artikeln om?

– Vår vision var att få till ett bra arbetssätt som gynnar samarbete både lokalt och globalt. Vi började i liten skala där två klasser parades ihop, med 2-3 elever i varje grupp. De hade bara kontakt genom Skype, trots att de satt i klassrummen bredvid varandra. Det blev ett klass- och ämnesövergripande projekt inom geografi och fysik med tema luft och vatten.

Vad har ni sett för resultat?

– Det blev ett fantastiskt samarbete mellan klasserna, som sinsemellan var ganska olika, en med NO-profil och en med internationell profil. Eleverna hade olika perspektiv på arbetet och kunde ge och ta av varandra. Många elever vågade mer och hade lättare att uttrycka sig när de inte såg varandra. Eleverna fick ta mer ansvar för sitt arbete eftersom det syns vem som skriver vad.

– Detta är verkligen att möta eleverna i deras vardag. Att skajpa var redan innan projektet naturligt för dem. De har slutat mejla. På Skype kan de se om den andra är uppkopplad och bifoga filer som öppnas direkt. Därför var eleverna också så entusiastiska inför grupparbetet. Den som blev sjuk kopplade upp sig hemifrån. Det var inget som vi krävde, men de tyckte det var så roligt och ville vara delaktiga.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har fortfarande samma utgångspunkt i vår undervisning – att hitta delar i elevernas vardag att dra in i undervisningen. Några lärare har blivit intresserade och ställer frågor om projektet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har haft en presentation av projektet där två elever fick vara uppkopplade via Skype hemifrån och berätta hur de upplevde grupparbetet och vad det gav för resultat för dem.

Hur kan man dämpa ljuddnivån i rum med barn?

Förskolan Tvillingen i Umeå dämpade ljuset. Då blev det tystare och mindre stressigt. Många enkla åtgärder leder till en lugnare arbetsmiljö, enligt forskare.

Texten hämtad från: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/03/14/dimmer-minskade-stressen

Träklosstorn som rasar i golvet, vilda lekar i snickis, ledsna barn som skriker rakt i örat. Förskollärarens vardag är fylld av höga ljud och buller. Buller som ökar anspänning­en, driver på stressen och gör att många förskollärare är slutkörda vid ­dagens slut.

Ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle har undersökt vad höga ljudnivåer betyder för hälsan för personalen i förskolan. Forskarna har följt 100 förskollärare och barnskötare på 17 förskolor. Varje förskola har fått pröva en lösning för att komma till rätta med buller och höga ljudnivåer som kan påverka stressnivån hos personalen.

Förskolan Tvillingen, i Ersmark i utkanten av Umeå, är en av de förskolor som har deltagit i projektet. Där prova­de man att installera dimrar som gör det möjligt att reglera ljuset efter aktiviteter. Att till exempel dämpa ljuset när ­barnen äter eller har mysvila.

Erika Renman.Bild: Annacarin DruggeFörskolläraren Erika Renman tycker att det har gjort skillnad.

— ­När ljuset dämpas sänks också ljudnivån. Vi pratar tystare och barnen pratar tystare. Alla varvar ner lite. Det är skönt, säger hon.

Forskningsprojektet visar att de åtgärder som riktar sig direkt mot ljudkällan har tydligast effekt, både på uppmätt ljudnivå och på personalens stressnivå. Sådana åtgärder kan vara färre barn i gruppen, mjukare leksaker, ljudabsorbe­rande plattor i väggarna, ljuddämpade bord och reglerbart ljus.

— Det är inga stora effekter av varje åtgärd för sig. Och det är viktigt att kombinera flera åtgärder, det räcker inte med en, kommenterar Fredrik Sjödin, som doktorerade på buller­studien och som nu är forskare på psykologiska institutionen vid Umeå universitet.

Andra mer långsiktiga åtgärder, som att utbilda barnen om hur höga ljud­nivåer påverkar dem själva och personalen, var det svårare att se någon effekt av.

Umeå kommun har medverkat i forskningsprojektet och har som en direkt följd av detta infört nya rutiner. Det innebär att bullerdämpande åtgärder alltid ska beaktas, när för­skolor byggs eller byggs om i kommunen.
Enligt forskningsprojektet har tre av tio av de intervjuade på förskolorna tinnitus (öronsusning), vilket kan jämföras med ungefär en av tio hos befolkningen som helhet.

Hälften av personalen arbetade under hög stress och en fjärdedel kände sig utbrända. Buller anges som den besvär­ligaste arbets­miljöfaktorn.

Efter en dag på förskolan känner sig Erika Renman trött. Inte minst trött i öronen.

— Det är ­flera av oss som är ljudtrötta när vi kommer hem. Då vill jag bara ha tyst.

Forskningsprojektet har fått henne och hennes kolleger på Tvillingen att bli mer medvetna om hur ljud och buller påverkar både barnen och personalen på förskolan.

— Vi försöker hela tiden påminna varandra om att dämpa oss och att använda vanlig samtalston. Och vi försöker uppmuntra barnen till kreativa, lugna lekar så att det inte blir så mycket spring och stoj.

Personalen delar in barnen i små grupper i skilda rum när det går, de är ute i skogen så ofta som möjligt, de har lagt in dämpande heltäckningsmattor där barnen står och plockar i lådor, vid beställning av nya leksaker tänker personalen på hur dessa påverkar ljudnivån.

— Det är små enkla åtgärder som tillsammans kan leda till att vi får en lugnare arbetsmiljö, säger Erika Renman.

Fast hon kan inte säga att stressen har minskat sedan forskningsprojektet drog i gång.

— Nej, tyvärr inte, för vi har blivit färre i personalen sedan dess. Det ena tar ut det andra
.

Stefan Helte

Krav på bättre ljudmiljö

• Lärarförbundet, Hörselskadades Riksförbund och sju andra organisationer kräver i en skrivelse att Boverket skärper kraven på en god ljudmiljö i skolan och på förskolor.
• Ett av kraven är att definitionen av buller ändras så att lika stor hänsyn tas till buller inifrån, exempelvis tal och skrapljud, som till ljud utifrån. Ett annat krav är att ljudklass A eller B bör gälla när skolor byggs om eller renoveras, i stället för ljudklass C som i dag.
• Organisationerna påpekar att störande buller påverkar både lärare och elever negativt. De misstänker också att dålig ljudmiljö kan vara en orsak till att svenska elevers kunskaper sjunker.

Elever i behov av särskilt stöd, tips för blanketter

I Sverige har Skolverket ett förslag på hur blanketterna kunde se ut och vad som kan fyllas i, tänkte dela med de för de som vill se.

Kolla efter rubriken på sidan nedanför: Blanketter som stöd (docx)
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/stodmaterial/allmanna-rad/atgardsprogram-1.196156?l=sv_SE

En studie av lärares tidsanvändning i Sverige

Lärares tidsanvändning i Sverige kartlagd 

En tredjedel av grundskollärarnas arbetstid används till att undervisa eleverna. En tiondel till att bedöma och dokumentera elevernas utveckling och lika mycket till planering av undervisningen. Viktiga slutsatser i Skolverkets rapport ”Lärarnas yrkesvardag” är att det är angeläget att lärare får förutsättningar att arbeta tillsammans men också att planera och dokumentera sin undervisning.

Skolverket har gjort den största undersökningen hittills av hur svenska grundskollärare använder sin arbetstid. Under vårterminen 2012 förde drygt 3 600 grundskollärare detaljerad dagbok över sin arbetstid under ett dygn. Det är alltså lärarnas egna uppgifter som ligger till grund för resultaten i rapporten.

Resultat:

• Mest tid används till undervisning
• Mycket ensamarbete
• Dokumentationen är viktig för kvalitaten och likvärdigheten i skolan
• Mer tid till planering och reflektion efterfrågas
• Grundskollärarnas genomsnittliga arbetsdag = 9 timmar och 40 minuter

Text: http://www.skolverket.se

Figur: Tiden som används för lärarens arbetsdagTagen från: Lärarnas yrkesvardag, En nationell kartläggning av grundskollärares tidsanvändning (2013, s. 25)

Läs hela rapporten HÄR:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3001

Rum för rörelse i gymnastiksalar

Rum för rörelse: Om kroppens bildning och utbildning i skolans gymnastiksalar
Liljekvist Åsa (2012) Stockholm: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Om doktorsavhandlingen:

Denna avhandling kretsar kring frågor om det fysiska rummet i relation till kroppens bildning och utbildning. I studien undersöks vilka diskurser om kropp, kroppsrörelse och kunskap som produceras och reproduceras i rummet och i talet om rummet. 

En av de centrala frågorna är: Vad kommunicerar det fysiska rummet och talet om rummet för budskap om hur kroppsrörelse ska gå till och vad kunskap ska vara i relation till kroppsrörelse? 

Författaren visar hur rum och tal tillsammans konstruerar kroppsrörelse på i huvudsak tre sätt: som övning av den motoriska kroppen, som tävling med den presterande kroppen och som träning av den fysiologiska kroppen. 

Läs hela avhandlingen HÄR:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-82621