Samtalsmatta passar mycket bra att använda i skolan, enligt Ulrika Ferm, en av de svenska logopeder som har studerat metoden.
Ulrika Ferm, språkvetare och logoped.Bild: Dart
Samtalsmatta är absolut bra för skolan, anser Ulrika Ferm, som är doktor i allmän språkvetenskap och logoped vid Dart, Kommunikations- och dataresurscenter i Västra Götalandsregionen.
– Samtalsmatta ökar delaktigheten. Som lärare kan du få bättre utvecklingssamtal än du någonsin har haft, och då även med elever utan kommunikationssvårigheter,
Dessutom passar samtalsmatta bra för elever med koncentrations- och uppmärksamhetsproblem samt elever med olika grader av autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning, menar Ulrika Ferm.
Dart är den verksamhet i Sverige som arbetar mest med samtalsmatta. När Dart, tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Sök i Malmö, startade ett utvecklingsprojekt kring samtalsmatta år 2007 hade de följt den forskning om metoden som bedrivs på Stirling University i Skottland.
I projektet intervjuade, filmade och genomförde man enkäter med dem som då använde samtalsmatta i Sverige. Främst var det personer inom habilitering och taltjänst, men även några lärare. Målgruppen för samtalsmatta var då till exempel människor med cp, autism och utvecklingsstörning, afasi och Downs syndrom.
– I intervjuerna med dem som höll i samtalen framkom mycket positivt. Det är en enkel metod som strukturerar samtalet. Bilderna tydliggör vad man pratar om. Den som håller i samtalet måste förbereda sig, vilket gör att samtalet blir mer etiskt korrekt, säger Ulrika Ferm.
Bilderna tjänar också syftet att ”stoppa upp talflödet” från den som intervjuar, enligt Ulrika Ferm:
– Den som har svårt att kommunicera har också svårt att värja sig mot vad andra säger. Där hjälper samtalsmattan till.
Hon har även studerat hur samtalsmattan används av människor med Parkinsons och Huntingtons sjukdom. Dart följer också hur en förskola använder metoden. Huvuddelen av forskningen om samtalsmatta görs fortfarande i Skottland. Enligt Ulrika Ferm ligger samtalsmattans styrka i att den stöds av forskning. Samtidigt ställer det krav:
– När vi har en metod inom kommunikation som är beforskad är det viktigt att använda den på rätt sätt.
Hon förespråkar därför att de som vill använda metoden går en kurs.
– Metoder som är till synes enkla kan ändå föra med sig komplikationer. När jag har analyserat samtal med samtalsmatta har jag bland annat sett att personer som leder samtalet ibland omedvetet flyttar bilder, vilket inte är korrekt, exemplifierar hon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar